Cirkulär ekonomi

Varför står materialflöden, resurseffektivitet och cirkulär ekonomi i fokus idag?

Jordens resurser och dess ekosystemkapacitet är begränsade, men bara ca 9% av de material som används i dagens ekonomi för löpande konsumtion, produkter och infrastruktur återanvänds[1]. Behovet av att effektivisera världsekonomin när det gäller dess materialanvändning och att driva en frikoppling av ekonomisk tillväxt och användningen av energi, material och utsläpp av föroreningar, växthusgaser och andra former av negativ miljöpåverkan har framhävts av OECD (2019) [2] och UNEP / International Resource Panel, IRP. (2019) [3]. Även the Guardian har nyligen skrivit om globala materialflöden[4]. Följande exempel är tagna från OECD: s rapport:

”Den globala materialanvändningen beräknas till mer än fördubblas från 79 Gt 2011 till 167 Gt 2060. Icke-metalliska mineraler (dvs konstruktionsmaterial) som sand, grus och kalksten utgör mer än hälften av den totala materialanvändningen.

Världsekonomins materialintensitet beräknas minska snabbare än under de senaste decennierna – i genomsnitt 1,3% per år – vilket återspeglar en relativ frikoppling: global materialanvändning ökar, men inte lika snabbt som BNP.

Återvinning beräknas bli mer konkurrenskraftig jämfört med utvinning av primära material.

Den starka ökningen i efterfrågan på material innebär att både primära och sekundära materialanvändningar ökar med ungefär samma hastighet. ”

Kopplingen mellan klimatpåverkan och användning av material och fossila bränslen har framhävts i rapporter från Material Economics[5] bl. a. för SITRA[6], Finland, och Ellen MacArthur Foundation[7], samt i en specialrapport, skriven med ett antal ledande forskare, med fokus på tung industri och materialen; cement, stål och plast.[8]

Ett antal rapporter om plastavfallet i oceanerna och plastanvändning i allmänhet har publicerats och de argumenterar för förebyggande av avfall och ökad återvinning[9].

Hur definieras cirkulär ekonomi?

Det finns två huvudsakliga mål för visionen om en cirkulär ekonomi (CE); behållande av värde / innovation och cirkulära materialflöden. Det andra ses som ett sätt att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling och inkluderar undvikande av utsläpp som antingen är beständiga och svåra att bryta ned biologiskt eller som förekommer i ekosystem men i lägre volymer. Exempel på den första är mikroplast och exempel på den andra är koldioxid eller näringsämnen såsom kväve.

Det finns emellertid väldigt många definitioner av CE, en forskare har funnit 114 st i forskningslitteraturen[10]. Men enkelt uttryckt så är en cirkulär ekonomi en ekonomi där företag designar produkter och tjänster på ett sådant sätt att:

  1. Mervärdet i tillverkade produkter bibehålls genom underhåll, återanvändning och ”återtillverkning”.
  2. Där värdet inte längre kan behållas på detta sätt, så återvinns produkter och förpackningar.
  3. Energi kommer från förnybara källor.
  4. Resursanvändning förbättrar beståndet av naturligt kapital. [11]

De två huvudområdena i industriell CE är, enligt Walter Stahel[12]; återanvändning av material och molekyler och återanvändning / reparation / återtillverkning av produkter, komponenter. Det senare inkluderar en gammal trend som är affärsdriven och kan kallas Tjänstefiering/Servicising[13].

På senare tid har denna typ av lösningar också kallats Product as a Service, PaaS, ofta möjliggjord av digitala teknologier[14]. Sådana lösningar har studerats ur ett miljömässigt perspektiv sedan slutet av 1900-talet, då ofta benämnt Product Service System, PSS[15].

Effekten av att betrakta företagets erbjudande som en tjänst och inte en produkt är djupgående, och har diskuterats i skrifterna från Vargo och Lusch utifrån vad de kallar en ”Service Dominant Logic” [16]. I Sverige har forskningsorganisationen MTC publicerat ett antal rapporter om detta ämne under åren 2000 till 2010[17]. Forskare vid bl.a. Linköpings universitet, Luleås Tekniska Universitet och CIT vid högskolan i Karlstad[18] har sedan dess fortsatt att studera detta område.

För att utnyttja företagens innovationsförmåga är det intressant att fokusera på värdet om att bibehålla värdet / innovationen och att betrakta miljöskyddet som en grundläggande förutsättning, ett gränsvillkor för hur värden kan skapas och upprätthållas. Detta illustreras väl av Value Hill-modellen[19].

Betoningen på vart och ett av de två huvudmålen för CE, värde eller miljömässig hållbarhet är viktigt för hur CE-politiken utformas, vilket illustreras av fallet Sverige och Finland. ”En viktig skillnad är att Finland i sitt hållbarhetsarbete bygger på ekonomi, medan Sverige fokuserar mer på miljön. Liksom Nederländerna har Finland tydligare identifierat företagets affärsmöjlighet och industriella utvecklingsmöjligheter för landet.”[20]

Innovation är grundläggande för värdeskapande, men det finns olika grader av innovation vilket bl.a. diskuteras i färdplanen [21] för digitaliseringskonsulternas arbete för ett Fossifritt Sverige. Innovationsarbetet kan klassificeras baserat på hur ambitiöst det är när det gäller systemet:

1. ”Optimering av befintliga system

2. Snabbare upptag av bästa tillgängliga lösningar

3. Transformativa förändringar genom att tillgodose sociala behov på helt nya sätt. Detta kräver förändringar på flera nivåer parallellt vad gäller t.ex. teknik, affärsmodeller och infrastruktur.

De tre olika kategorierna kräver olika metoder och verktyg. Många nuvarande modeller och teorier gynnar optimering av befintliga system över transformation. ”

Baserat på mångfalden i aspekterna av CE måste företag fokusera på de specifika aspekterna som är relevanta för dem och deras partners i värdekedjan / -looparna. Å andra sidan, eftersom CE ofta kräver interaktion mellan olika aktörer och olika politikområden finns det också en risk att beslutsfattare och affärsutvecklare fokuserar alltför snävt.

Vad sker bland politiker och organisationer?

CE har fått ökad uppmärksamhet i politiska diskussioner på alla nivåer från EU[22], nationellt och regionalt.

  1. Det är också en del av politiska planer i EU[23].
    • Det har gjorts särskilda förslag angående konsumenterna ”Rätt till reparation” [24]
    • De har delvis varit kopplade till oro över ”planerad föråldring” [25]
  2. I Sverige har man inspirerat av att en rad andra länder tagit fram nationella regionala strategier för CE[26] både tillsatt en Delegation för CE[27] samt annonserat att miljödepartementet ska ta fram en svensk nationell strategi[28]. Vidare har Näringsdepartementet publicerat en Plattform för internationellt hållbart företagande med flera referenser till vikten av att främja omställningen till en cirkulär ekonomi[29].

Initiativ för ökat samarbete mellan organisationer och företag för att främja cirkulär praxis har ökat[30] [31] [32] [33].

  1. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, har genomfört en rad projekt inom resurseffektivitet och CE[34].
  2. SIS deltar i ISOs arbete att ta fram en standard för CE[35]
  3. En del är utvecklingen av bibliotek med webblänkar till rapporter osv[36] [37] [38]

Organisationer och individer som har en stark roll som leverantörer av idéer relaterade till CE är Sitra, EllenMacArthur, Circular samt Walter Stahel. Ett antal managementkonsulter har bidragit till att skriva rapporter för dessa organisationer, främst McKinsey[39]  (EMF) och Accenture[40] (SITRA, The Platform for Accelerating the Circular Economy (PACE)).

Det verkar finnas ett allmänt behov av fall som illustrerar verkliga praktiska exempel och de lärdomar som de involverade har gjort. I Norden är ett pågående projekt CE-affärsmodeller i den nordiska tillverkningsindustrin – Ekosystemperspektiv[41], som hanteras av Accenture och finansieras av Nordic Innovation.

Ytterligare andra fallbeskrivningar finns på European Circular Economy Stakeholder Platform[42].

Vad sker bland akademiker?

Forskningsintresse för de komplexa aspekterna av en cirkulär ekonomi relaterad till både affärsmetoder och politiska ansträngningar har ökat. Det mesta fokuserar på avfall, vatten och produktion. Mindre fokus läggs på affärsmodeller och konsumtion[43].

  1. Tre forskare från RISE presenterade sin forskning den 20/2 hos ESBRI[44].
  2. För en lista över svenska forskningsinstitut som är engagerade i CE-projekt se Cradlenet[45].
  3. Flera svenska forskningsfinansiärer har program för CE; Vinnova[46] , Mistra[47], ReSource[48].
  4. Se t.ex. det senaste tillkännagivandet av finansiering av forskning från Nordic Innovation[49].
  5. Ett fyrtiotal forskare, bl.a. Erik Sundin och Mattias Lindahl från Linköpings Universitet har skrivit kapitel i boken ”Designing for the Circular Economy” med Martin Charter som redaktör: https://www.bokus.com/bok/9781351623902/designing-for-the-circular-economy/
  6. Ett tiotal forskare, bl.a. Erik Sundin från Linköpings Universitet har skrivit ett kapitel i boken ”Remanufacturing in the Circular Economy” med Nabil Nasr som redaktör: https://www.adlibris.com/se/bok/remanufacturing-in-the-circular-economy-9781118414101?gclid=Cj0KCQjw4dr0BRCxARIsAKUNjWSxtpdyu13m9BENa81EkuBBT6b_Ic1iuw4w29bf6GoxMV6Z2os-VJQaAk18EALw_wcB

Hur reagerar näringslivet?

Flera stora företag har offentliggjort mål om hur de kommer att bli mer cirkulära av ett specifikt år inom en nära eller fjärran framtid[50]. I Sverige har företag som Telia[51], HM[52] och Electrolux[53] kommunicerat sådana ambitioner.

Flera branschorganisationer har tagit initiativ inom området, ofta med fokus på hur de anser hur politiken för en cirkulär ekonomi bör utformas.

  1. Återvinningsindustrierna har nyligen (3 mars, 2020) lagt fram en färdplan med fokus på både CE och eliminerad klimatpåverkan.[54]
  2. Våren 2019 lanserade Svenskt Näringsliv material som bestod ”av tre olika delar; en kortversion som lyfter viktiga principer, en längre rapport som lyfter ett antal viktiga fokusområden och branschbilagor som beskriver förutsättningarna för olika branscher”.[55]
  3. Teknikföretagen presenterade en rapport redan 2018.[56]
  4. Andra organisationer har lyft de potentiella fördelarna med nya digitala lösningar och deras potential för att bli exponentiellt effektivare till stabila kostnader har kopplats till både minskningen av klimatförändringarna och ökningen av en mer cirkulär ekonomi.[57] [58]

Verktyg

Det finns en rad exempel på verktyg som tagits fram av främjandeorganisationer, konsulter och forskare.

  1. the R2π –Transition from Linear to Circular project, har utvecklat en Circular Economy Business Model (CEBM)[59].
  2.  Cradlenet har genomfört en förstudie om att skapa en verktygslåda för cirkulär ekonomi[60].
  3. Sitra, Finland, har publicerat en sk playbook, skräddarsydd för företag i den finska tillverkningsindustrin och ger detaljerade exempel för följande fyra undersektorer: Maskiner och utrustning, (2) Marin, (3) Energi och (4) Transport[61].
  4. Ellen MacArthur Foundation och designstrategikonsulterna Ideo har publicerat en Design Guide för CE[62].
  5. Ellen MacArthur Foundation har även publicerat ett diagnosverktyg som hjälper företag att identifiera var de har störst potential att bli mer cirkulära kallad Circulytics[63].

Källor

[1] https://www.circularity-gap.world/2020

[2] https://www.oecd.org/environment/global-material-resources-outlook-to-2060-9789264307452-en.htm

[3] https://internationalresourcepanel.org/sites/default/files/documents/document/media/unep_252_global_resource_outlook_2019_web.pdf

[4] https://www.theguardian.com/environment/2020/jan/22/worlds-consumption-of-materials-hits-record-100bn-tonnes-a-year

[5] https://materialeconomics.com/

[6] https://www.sitra.fi/en/publications/circular-economy-powerful-force-climate-mitigation/

[7] https://www.ellenmacarthurfoundation.org/assets/downloads/Completing_The_Picture_How_The_Circular_Economy-_Tackles_Climate_Change_V3_26_September.pdf

[8] https://www.climate-kic.org/wp-content/uploads/2019/04/Material-Economics-Industrial-Transformation-2050.pdf

[9] https://www.hbm4eu.eu/wp-content/uploads/2019/03/2019_RI_Report_A-circular-economy-for-plastics.pdf

[10] https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0921344917302835

[11] https://cdn2.hubspot.net/hubfs/3847934/Eunomia%20Research%20Final%20.pdf?utm_campaign=Newsletter%20November%202019&utm_medium=email&_hsenc=p2ANqtz-_06YaNo5sgJSUfQktKMFykFuhji3A4P5RQY7t9t69CpcrspzAO_hn3m8Ijs4B8eh4j4KwGAx11SoHoGxfw4yXmUF6JSg&_hsmi=78839715&utm_content=78839715&utm_source=hs_email&hsCtaTracking=159eceab-c9c3-41a3-9985-1e0c74dec049%7C4f7b0f7f-09cf-4c1f-b683-7d27cc5555a8

[12] https://www.ellenmacarthurfoundation.org/news/the-circular-economy-a-users-guide-by-walter-stahel sid 20

[13] https://www.tellus.org/tellus/publication/servicizing-the-quiet-transition-to-extended-product-responsibility

[14] https://www.engineering.com/IOT/ArticleID/18205/Moving-from-Product-to-Product-as-a-Service.aspx

[15] https://naturvardsverket.se/Documents/publikationer/afr-r-288-se.pdf

[16] https://en.wikipedia.org/wiki/Service-dominant_logic

[17] http://mtcstiftelsen.se/publikationer/mtc-publikationer/

[18] In Swedish – https://customerinsider.se/nyheter/dags-att-tjanstefiera-los-de-har-sex-utmaningarna/

[19] https://www.circle-economy.com/news/master-circular-business-with-the-value-hill

[20] https://www.aktuellhallbarhet.se/darfor-satsar-finland-mer-an-sverige-pa-cirkular-ekonomi/

[21] http://fossilfritt-sverige.se/wp-content/uploads/2018/05/ffs_digitalisation-consultancy-road-map-2019.pdf´

[22] https://ec.europa.eu/environment/circular-economy/index_en.htm

[23] https://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2019/10/04/8th-environmental-action-programme-council-adopts-conclusions/

https://www.consilium.europa.eu/media/40927/st12795-2019.pdf

[24] https://www.goodnewsnetwork.org/eu-approves-groundbreaking-right-to-repair-laws/

[25] http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/BRIE/2016/581999/EPRS_BRI%282016%29581999_EN.pdf

[26] https://circulareconomy.europa.eu/platform/en/strategies?page=2

[27] https://tillvaxtverket.se/amnesomraden/affarsutveckling/delegationen-for-cirkular-ekonomi.html

[28] https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/01/isabella-lovin-vard-for-mote-om-cirkular-ekonomi/

[29] https://www.regeringen.se/4af2aa/contentassets/0887446d10464bda8f083790c36a0312/plattform-for-internationellt-hallbart-foretagande.pdf

[30] https://circulareconomy.europa.eu/platform/en

[31] https://remadeinstitute.org/what-we-do

[32] https://www.circle-economy.com/capital-equipment-coalition

[33] https://www.wbcsd.org/Programs/Circular-Economy

[34] https://www.iva.se/projekt/resurseffektivitet-och-cirkular-ekonomi/

[35] SIS – https://www.sis.se/standardutveckling/tksidor/tk600699/tk616/

[36] https://circulareconomy.europa.eu/platform/en/knowledge

[37] http://www.cradlenet.se/cirkulra-lstips

[38] https://www.resourceefficient.eu/en/document-library?page=1

[39] https://www.mckinsey.com/business-functions/sustainability/how-we-help-clients/circular-economy

[40] https://www.accenture.com/ca-en/service-circular-economy-resource-effectiveness

[41] https://www.nordicinnovation.org/programs/ce-business-models-nordic-manufacturing-industry-ecosystem-perspective

[42] https://circulareconomy.europa.eu/platform/en/good-practices?_cldee=bGF1cmEuYnJvb21maWVsZEBlZXNjLmV1cm9wYS5ldQ%3d%3d&recipientid=contact-3c2ac7dbde06e8118113005056a043ea-c335c248813246eebad967f35b9688ce&esid=06c3e077-1efa-e811-8113-005056a043ea&urlid=17&_cldee=amFuQHRyaWNpcmN1bGFyLnNl&recipientid=contact-46c0be197737e9118113005056a043ea-d95d9bfa793e43c4975fa1e2809258ca&esid=1bee129c-6701-ea11-8116-005056a043ea

[43] https://ec.europa.eu/research/environment/pdf/h2020_projects_circular_economy_2016-2018.pdf

[44] http://esbribloggen.blogspot.com/2020/02/skapa-fanga-och-leverera-varde-i-en.html

[45] http://www.cradlenet.se/forskningsinstitut

[46] https://www.vinnova.se/m/cirkular-biobaserad-ekonomi/

[47] https://www.mistra.org/forskningsprogram/mistra-rees/

[48] https://resource-sip.se

[49] https://www.nordicinnovation.org/circularnordic

[50] https://www.ellenmacarthurfoundation.org/our-work/activities/ce100

[51] https://www.teliacompany.com/en/sustainability/responsible-business/environmental-responsibility/

[52] https://sustainability.hm.com/content/dam/hm/about/documents/masterlanguage/CSR/2018_sustainability_report/HM_Group_SustainabilityReport_2018_Chapter4_100%25Circular%26Renewable.pdf

[53] https://news.cision.com/electrolux/r/electrolux-celebrates-100-year-anniversary-with-action-plan-for-sustainable-living-and-funding-for-f,c2890971

[54] http://www.recycling.se/nyheter-media/nyheter/fardplan_inbjudan

[55] https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/miljo-energi-klimat/cirkular-ekonomi-for-ett-konkurrenskraftigt-och-hallbart-naringsl_734656.html

[56] https://www.teknikforetagen.se/i-debatten/nyheter/2018/cirkular-ekonomi–ett-nytt-satt-att-skapa-varden/

[57] https://www.climate-kic.org/wp-content/uploads/2019/07/DRCE.pdf

[58] http://fossilfritt-sverige.se/wp-content/uploads/2018/05/ffs_digitalisation-consultancy-road-map-2019.pdf

[59] http://www.r2piproject.eu/wp-content/uploads/2017/04/Defining-the-Concept-of-Circular-Economy-Business-Model.pdf

[60] http://www.cradlenet.se/cradlenets-projekt/2018/5/26/frstudie-till-verktygslda-fr-en-cirkulr-ekonomi

[61] https://www.sitra.fi/en/publications/circular-economy-business-models-manufacturing-industry/

[62] https://www.circulardesignguide.com

[63] https://www.ellenmacarthurfoundation.org/assets/downloads/Circulytics-question-indicator-list.pdf